Känslan och «ståhejet» med att fånga en stor fisk är det absolut ultimata för en sportfiskare, känslan av att verkligen lyckas kan få vem som helst att skaka i benen.
Det är en känsla vi lever på länge och som vi strävar hårt efter.
Så fort den där fisken ligger i håvnätet glömmer vi den långa vägen hit och är (otroligt nog) villiga att gå denna långa och svåra väg igen och igen…
Men vägen till en stor fisk eller denna känsla av lycka kan vara lång, riktigt jävla frustrerande faktiskt! Det förundrar mig nästan att ingen av oss sportfiskare ibland bryter totalt ihop!
För att lyckas och för att ha en chans att känna just denna euforiska lyckan måste vi igenom flera utmaningar som; Väder av alla dess former, mycket lite sömn, tusenvis av kast, den psykiska och svåra hanteringen av en tappad storfisk, snabbmat som inte smakar speciellt bra, timmar utan händelser och tankarna som består av ”vad gör jag för fel” samt letandet efter hur dagens förhållande kan påverka fisket…
Men vi gör det ändå, riktigt sjuka i huvudet är vi ju…!
Jag är just nu på en sån där riktigt jävlig väg, där allt bara inte stämmer eller funkar. Jag har flera timmar och nätter ute i det fri än kanske någonsin… Jag har tagit flera kast än på flera år och värdefull sömn som är borta för alltid. Men har jag förnuftet till att ge mig? Nej då, just nu förbereder jag ännu en hardcore satsning i veckan… En satsning där allt kan klaffa eller allt kan misslyckas.
Predator sjön Akersvannet i Norge, som gav mig extremt lycka och betalt för slitet förra året – Visar sig nu på sin allra svåraste sida!
Det handlar inte om att fiskebestånden har blivit sårbara igen eller att det är lite fisk i sjön, nejdå (hela ekolodet ger konstant utslag på ganska rejäl fisk…). Det har bara inte klaffat än!
Jag har dessutom varit i kontakt med stora individer av både gädda och gös… En dag bestod det enda hugget på 7 timmar av en form utav ”traktor” som tog den lilla jiggen, gick helt ostörd och stångade vid bottnen en stund för att så bjuda på den kraftigaste och hårdaste rusningen jag känt i sötvatten förr… Men vad händer då? Jodå, linan slits av såklart!
Fisk och action har jag haft, mycket av det! Men gäddorna har liksom stoppat på en vikt av 4 kg… Räkningen över alla dessa smågäddor är tappad för längesen.
Koden som knäcktes förra året verkar ha en ny kombination.
Frustrationen har vart så stor och det att fiska intensivt i dagar och timmar i sträck – utan att lycka lite grann, den är bara så jäkla äcklig!
Dagar då fisken inte bitit överhuvudtaget i Akersvannet, då har psyket fått sig en sådan knäpp att jag vart tvungen att åka till mitt ”smågädda vatten”, bara för att fighta lite fisk…
Som ”tur” är, är jag inte ensam om att uppleva denna trögheten i denna sjön – Fisket har helt enkelt inte helt kommit igång ännu.
Då kan det inte bara vara på grund av mig?
En som fått sina behov tillfredställda är min Atle, han har klarat att jigga upp et par riktigt fina gösar. Men han fiskar mitt på natten, hela natten… Något som bara inte funkar för mig, då det är som att trycka på en knapp så fort mörkret kommer, då ska jag sova…
När det gäller fiske, speciellt efter dom där stora exemplaren, kan man aldrig ta något för givet. Koder förandras och det blir aldrig ”lätt” att lyckas. Folk som ser en f.ex FB-profil som är full av stora fiskar och tror att personen ifråga bara får stor fisk, har fått fel bild. Vägen dit är lång och slingrig, allt handlar om att inte ge sig!
Allt ska klaffa – Du ska vara i rätt sjö, på rätt tid, på rätt plats med rätt teknik. Men även om du har kryssat av allt detta, är det ingen självklarhet att drömfisken ligger i håven i slutet av dagen. Allt kan gå fel, men allt kan också gå jävligt rätt!
Men detta var ju ganska krasst och negativt skrivet kanske du tycker nu?
Faktum är (hur jäkla tokigt detta än låter) det är just därför sportfisket har mitt hjärta och min fulla dedikation!
Här finns det inte en enkel väg, här utmanas du på alla håll och kanter, du kan aldrig ta något för givet, allt kan hända och det där ögonblicket när du lyckas – Det går inte att jämföra med något annat!
Resan dit får man heller inte sopa under mattan tycker jag. Allt en fiskare får uppleva på vägen til detta ögonblick, som få andra får uppleva;
Soluppgånger, där man är med när hela världen runt omkring vaknar till liv.
Solnedgångar, då allt går över i ett tillfredställande lugn.
Ljuset som förändrar omgivningarna.
Naturlivet som alltid bjuder på en show.
Allt som händer i vattnet.
Känslan av att vara i nuet och i den värld människan faktiskt är skapad för att vara i.
Men ja, jag är överdrivet frustrerad nu och trött i huvudet av alla dessa dåliga fiskedagar! Men nej, jag kommer inte att ge upp!
Jag känner nästan en sorts ofrivillig optimism inför morgondagens och resten av veckans satsning… Om jag bara är onaturligt envis eller om dagens regnväder orsakar detta, har jag ingen direkt aning om.
Men nu kör vi, i veckan ska den jävla koden knäckas! Annars finns det kanske en liten risk för att jag går och gömmer mig i en liten kartong….
Think Fishy/
Emma, The fishless.
Under långhelgen och Norges nationaldag 17:e Maj var det inte festligheter i staden som var aktuellt, nej vi flydde från Sandefjord och långt in i Telemark med båtar och tält.
emmathinkfishy 